Symtom

Tuggsystemet består av käklederna, tuggmuskulaturen, tänderna och vävnaderna kring dessa. Käkledsproblem kallas TMD (temporomandibular disorder). Typiska symtom vid funktionsstörningar i tuggsystemet är käkledsljud, smärta över käkleden och tuggmuskulaturen, begränsad gapförmåga, störningar och svårigheter i underkäkens rörelsemönster, huvudvärk, ansiktsmärta och öronvärk. Alla dessa symtom är på människor som kan berätta vart det gör ont och jag som hästtandläkare känner att det går igen på hästarna.
De vanligaste orsakerna är trauma, tandgnissling och för höga tandrestaurationer. Det sistnämnda passar perfekt in på hästar då de ständigt nöter sina tänder. Har man anlag för hakar och ramper mm. så kommer höga tandformationer att bildas i hästens mun och det ger vanligtvis TMD.
Många av oss människor har lagat ett hål i en tand och kommer kanske ihåg hur det kändes i käkleden när ni fick prova att bita ihop första gången och att det initialt inte stämde i ert bett. Då fick tandläkaren borra bort lite mer av lagningen tills det stämde i bettet. Några av er fick komma tillbaka efter några veckor och borra bort ytterligare av lagningen pga. av huvudvärk mm.

Hästtandvård handlar om att optimera en hästs malande av stråfoder. Det ska finnas balans mellan käkleden, molarerna och framtänderna och hästen ska kunna mala sitt foder utan blockeringar. Om hästen genetiskt har hakbett, ramper, vågbett, trappbett mm som hindrar hästen från att stänga munnen på ett avslappnat sätt kommer det uppstå ett tryck på käkleden som på sikt skadar brosket och disken i leden. Nerver och muskler kommer att skicka ut smärtsignaler och hästen blir beröringskänslig i vävnaden runt omkring själva leden.

Symtom, beteende

  • Kastar, slänger, lutar, sätter upp huvudet
  • Har plötsligt tappat smidigheten i ett varv och blir hård i en töm/tygeln
  • Drar snabbt i tömmarna/tygeln
  • Lägger tungan över bettet
  • Gapar, avlastar käklederna och tar trycket i mungipan
  • Het, stegrar, och backar
  • Vill inte vända åt ett håll
  • Tydliga tuggproblem
  • Äter långsamt
  • Tuggar höbollar
  • Hamstrar hö i kinden som skydd mot vassa kanter
  • Doppar hö i vattenhinken
  • Lufttuggar
  • Lutar huvudet när den äter
  • Svår att betsla
  • Krubbitning
  • Head shaking
  • Rädd om öronen, eller rädd om bara ett öra
Öra och käkled
Här kan man se att örat till vänster och käkleden till höger och att det inte är så konstigt att hästar blir ömma och rädd om öronen när de har TMD då de är mycket nära varandra.

Symtom, kliniska

TH780004S1
TH780007S1

Här kan man se en häst före och efter hästtandvård. Bilden är tagen med termografisk kamera. På efterbilden till höger så är hästen betydligt mindre ansträngd i muskulaturen. Foto Christer Asplund, http://www.clajm.se/

  • Öm i käkleden
  • Tappar i vikt trots god aptit
  • Olika stora tuggmuskler
  • Svullen eller öm på huvudet framförallt på käken
  • Mjölktandväxlingen ger ofta små bulor på underkäken och på sidan om näsryggen
  • Dålig andedräkt, ofta i samband med tandväxlingen eller foderinpackning
  • Samlar hö mellan kinden och tänderna
  • Ökad salivering eller blöter höet i vatten
  • Äter långsamt, samt äter bara de finaste stråna som är mer lättuggade
  • Stora mängder helhavre i träcket
  • Strå längre än 7 mm i träcket
  • Rinner och luktar illa från en näsborre
  • Fistel som rinner från över eller underkäken
  • Hästen blöder i munnen
  • Framtänderna inte längre har en horisontell linje

Inom hästtandvården pratar man om balansering av munnen vilket betyder att käken ska kunna bitas ihop utan att bli hindrad av hakar, ramper, vågbett mm. och ha den optimala vinkeln 10-15 grader på molarerna och att framtänderna har rätt längd och horisontell linje så att det inte hindrar molarerna från att ha optimal kontakt vid ocklusalytan.

Därför är det viktigt att ha en hästtandläkare som tidigt och regelbundet kollar din häst i munnen efter formationer såsom hakar och ramper. Detta säkrar en god tuggfunktion, minskar smärtan, minskar risken för kolik, ökar näringsupptaget på fodret, sparar foder, förbättrar hälsan, bibehållen smidighet i kroppens muskulatur, säkerheten och resultaten för både kusk, ryttare och häst.

Andra faktorer som påverkar TMD är:

  • Bristen på att få beta dvs. att äta från marken.
  • Att generellt ge stråfoder i höpåsar och alla typer av foderhäckar.
  • Att använda bett i munnen.
  • Hur mycket kraft man har i handen till bettet.
  • Ett trauma på huvudet, nacken och bäckenet.
  • Hästtandvård, beroende på hur den är utförd. Det är av yttersta vikt att man har möjlighet att behandla alla tänder annars kan man skapa ett problem som inte fanns från början, går det inte så är det bättre att låta bli annars så bygger man upp ett problem på M2 och M3 som man inte kom åt och hästen får svårare att stänga munnen.
  • Hur man använder munstegen och vara uppmärksam på om hästen har svårt att öppna/gapa. Lägg generellt in 2-4 viloperioder på 1 minut under behandlingen. På den vanliga McPherson stegen så arbetar man normalt på 2 klick, och för att komma åt längst bak så använder man 3 klick. Använd 2 klick så mycket som möjligt.

TMD (käkledsproblem) skapar muskelkompensationer och obalans i kroppen. Det finns klara samband mellan käkleder, bogmuskulaturen och höfterna. Det man märker först är att hästen tappar smidigheten i nacke och hals.
*Benets stora framåtförandemuskel på halsen, M. Brachiocephalicus, som böjer huvudet och halsen ventralt (nedåt) och vid enkelsidig kontraktion böjer den huvudet och halsen lateralt (åt sidorna, bort från kroppens mittlinje). Muskeln är viktig för bogens och frambenets framåtförande och infästningen ner mot bogen blir förstorad på samma sida som den spända käkleden vid långvarigt ensidigt problem. Notera att en förstoring av M. Brachiocephalicus kan vara resultatet av andra problem ex. vis frambens hältor.
Nackbandet, Ligamentum nuchae, samverkar med hela ryggmusklaturen. Muskeln är viktig för att böja nacken dorsalt (uppåt). Den kan lätt bli spänd vid tandproblem.

De två musklerna under pannluggen M. Scutularis, kan vara svåra att se på unghästar. De främträder tydligare när hästen är ca 7-8 år lite beroende på ras. Om du smeker hästen under pannluggen så ska dessa vara lika stora. Om de är större på en sida så äter hästen bara på en sida vilket är ett tydligt symtom på tandproblem.

Den viktigaste tandmuskeln, M. Sternomandibularis, som ser ut som ett Y och fäster på insidan av ganascherna och går på framsidan av halsen ner till bringan. Muskeln blir spänd diagonalt förhållande till tandproblemet dvs. spänd på samma sida som den ömma käkleden.
En häst som har en spänning i en käkled och dess M. Masseter får ofta problem diagonalt med korsbensleden som även kallas SI leden, Sacroiliacusleden.
Sambandet kallas craniosacral terapi och vid problem med obalans i käkleden kan atlaskotan rotera ex.vis motsols och bäckenet roterar medsols. Det ger ofta problem med falsk ischias (samlingsnamn på all smärta som utstrålas från ryggen) eller man drar ett bakben eller kortar ett frambens steg. Atlaskotans vinge utgör ett stort muskelfäste och det är just pga. av detta som den samme kan rotera som ett resultat av långvarig ensidig kontraktion av käkmuskel och halsmuskel. För att få balans i kroppen kompenserar den genom att rotera korsbenet åt andra hållet. Ofta kan man se det på tuber coxae (höfterna) att det blir en nivå skillnad.
Långvariga tandproblem ger förskjutning i halskotpelaren som givetvis ger störningar i rörelse apparaten som nämns ovan men kan ge problem t. ex med matsmältningen (C4, C5).

**När det gäller vilka höga tänder som ger spänningar i vilken käkled så är det huvudsakligen diagonala samband dvs. 9 av 12 kan ge spänningar motsatt käkled. Undantag för P2, P3 och P4 i underkäken som kan ge spänningar på samma sida och dess käkled.

Spänningar i dessa muskler märks lätt i ridning på volter då hästen skjuter ut bogen istället för att böja på halsen, och allmänt ovillig i sitt arbete och visar missnöje.
Andra mycket tydliga tecken som du själv kan se är att framtänderna inte längre har en horisontell linje. Hästen är öronskygg, kanske bara på ett öra.
Doppar hö i vattenhinken eller tuggar höbollar.

Alla hästar som har TMD kommer att ha någon grad av minskad prestationsförmåga.

Referenser

Gordon J Baker och Jack Easley, Equine Dentistry

Tom Allen, Manual of Equine Dentistry

Patricia Pence, Equine Dentistry: A Practical Guide

Lars Eriksson och Tore Bjørnland, Akuta käkledsproblem

Tellervo Aho, Yrsa Le Bell och Anne Hiiri, Funktionsstörningar i tuggapparaten (Temporomandibular disorders, TMD)

Maureen Rogers, TMJ and TMD Exploring the Whole Body Connection

Janek Vluggen, DO, MRO, EDO, Speaker IAED Conference 2009, Horse Dentistry & Bitting Journal May 2009

 

* Diskussioner och samarbete med Equiterpeut Malin Ganebro
** Pilotstudier på detta har påbörjats under 2009.