Generella
Ph i en hästs mun är mellan 8,5 och 9,4 och det är väldigt basiskt och där trivs inte kariesbakterien, därmed är det inte vanligt med karies på hästar.
Islänningar eller unga travare har man ofta i flockar och där uppstår det vanligtvis rivalitet med en del sparkar som kan träffa olyckligt. Dessa hästar brukar således oftare ha skador på framtänderna än andra hästar. Det kallas för sekundär karies med frakturer på tänder. De kan vara avslagna, spruckna eller lösa tänder. Om en tand är lite lös låt den sitta kvar för det finns goda möjligheter att den växer sig fast igen, ev. kan man göra en avlastning och ta bort trycket men var uppmärksam på infektioner.
Kallblodiga raser och travare har ofta ramper på första molarerna i underkäken. Rent subjektivt så kan man se trender att kallblodtravare har en lång P4 i överkäken, travare har en lång M1 i överkäken och varmblod (halvblod) har en lång M2 i överkäken. En annan vanlig genetisktrend på araber och fullblod är hakar på P2 överkäken och M3 i underkäken.
Har man dessa problem brukar man bli väldigt ömma i käklederna, öronskygga, huvudskygga och kan utveckla oönskade beteenden vid ridning.
Tandsten
Tandsten är en mineralisering och består till den mesta delen av kalk och är lätt att ta bort då konsistensen är sandliknade. Det vanligaste stället för tandsten är betarna detta pga. att en av kanalerna för saliv mynnar ut alldeles bredvid betarna. Tandsten förekommer även på framtänderna ibland även på molarerna.
Vid kraftig tandsten kan det leda till gingivit (tandköttsinflammation) på betarna och om det får sitta kvar för länge på tanden kan det leda till primär karies under tandstenen, där det uppstår en anaerob (syrefri) miljö där karies trivs.
På framtänderna kan det leda till gingivit och parodontit (tandlossning) vanligtvis på I3 då inflammationen i paradontala vävnaderna (tandköttet) ger en progressiv förlust av tandens stödjevävnader.
Enligt kineserna så har tandsten att göra med magen och teorin är att en av salivens roller i kroppen är att skydda matstrupen från syran i magen och den neutraliseras av kalken i saliven. Vid magproblem så får man ökad syranivå i magen och då svarar kroppen genom att öka kalkhalten i saliven. Konsekvensen kan bli tandsten. Problemet kan vara åldersrelaterat men om man ser det på yngre hästar så äter de ofta pelleterat foder och/eller dåligt hösilage. Fodra hästen med så enkel mat som möjligt dvs. traditionellt hö, havre och vattenlösliga vitaminer.
|
|
Tandsten på en 14 årig shettis före och efter borttagning av tandsten.
Mjölktänder
En mjölktand som håller på att släppa kallas för en mjölktandskappa och kan orsaka spänningar och smärta då den blir fastkilad och sitter kvar för länge, och följden blir vanligen foderinpackningar mellan den nya och gamla tanden. Detta kan ge en infektion med en febertopp och naturligtvis nedsatt prestationsförmåga.
Ett annat scenario är när den nya permanenta tanden som är på väg in i munnen inte träffar den gamla mjölktanden och rötterna vanligtvis buckalt (mot kinden) i överkäken sitter då kvar och håller kvar mjölktandskappan för länge. Dessa tänder brukar ofta sitta kvar alldeles för länge och skapa mycket spänningar.
Mjölktänder skall endast tas bort när tanden själv visar tydliga tecken på att lossna från tandköttet så att man inte får kvar några rotrester.
|
|
207 (P3) är på gång att fällas, samma tand ligger till höger.
Foderinpackningar
Foderinpackningar ser man vanligtvis oftare i underkäken och det har sin naturliga förklaring i tyngdlagen. Vid mjölktandväxling så bildas det ofta foderinpackning mellan mjölktandskappan och den permanenta tanden, med illaluktande doft som följd. På framtänderna är det inte lika vanligt.
Foderinpackning får hästar som inte har sina molarer i raka fina linjer. Har en häst en molar förskjuten mot tungan (lingualt) så finns det stor risk att det blir en foderinpackning mot kinden (buckalt) eller tvärtom.
Om hästen har dominanta långa tänder såsom vågbett, trappbett eller en stor ås finns det vanligtvis foderinpackning kring den svaga övernötta tanden.
Om foderinpackningen förblir oupptäckt kommer det att bli en infektion och det kan leda till tandlossning vilket är ganska vanligt förekommande på gamla hästar.
Det bästa botemedlet mot foderinpackningar är en balansering utav tänderna och skapa ett flöde så att inget foder har möjlighet att fastna och stanna kvar!
Karies
Ph i en hästs mun är mellan 8,5 och 9,4 och det är väldigt basiskt och där trivs inte kariesbakterien, därmed är det inte så vanligt med karies på hästar. Det finns fyra kategorier av karies:
- Karies på cementen på ocklusalytan, vanligtvis på de tunna lager av cement som skyddar kärnsäckarna i överkäken. Se bild nedan.
- Karies på cementen som omger tanden och det uppstår av yttre trauma. Se bild nedan.
- Karies på cementen från svår parodontit.
- Karies från en öppen pulpa.
Den första punkten med karies på ocklusalytan är den vanligaste och det är på P2 överkäken. Enligt min subjektiva uppfattning så är det ofta foderrelaterat. Det uppstår en fermentering i kärnsäcken av foder som innehåller för mycket bindningsmedel.
Hästar med ramper har lättare att få det då P2 i underkäken är lite dominant och nöter på P2 i överkäken som blir övernött, kort och är därmed svagare och mindre motståndskraftig.
Demineralisering/Bagarkaries
Detta är ett fenomen som forskarna bara har ett namn på men ingen riktig förklaring. Av de observationer som gjorts världen över handlar det om mängden kalk och fosfor och Ca/P kvoten mellan dem. I foder är det önskvärt att den ska vara 1,2. Följande är värt att notera med de viktigaste orsakerna i fallande ordning:
- Denna punkt ser ut att vara den mest intressanta då det finns stall som har varit symtomfria i flera år och helt plötsligt hade alla bagarkaries. Sambandet var att bönderna hade ökat mängden fosfor som konstgödning på sina åkrar.
- Vattnet är ofta mjukt och bagarkaries uppträder oftare där hårdheten är mindre än 7dH, dvs. lite kalk i vattnet.
- Stor majoritet äter hösilage.
- Många är travare. Ett antagande är att travtränare ofta ger hö med lågt protein. Protein liksom ammonium och karbonat som finns i hö har buffrade egenskaper (enligt SLU), och låga värden är negativt just i denna aspekt.
- Det finns känsliga individer som är mer utsatta än andra.
- Det finns olika sorters hö som har olika sockerhalter. Det variera mellan 2-100 gram/kr TS (enligt SLU).
- Det har även en viss inverkan när man skördar på dygnet. Sockerhalten ökar vid solsken (enligt SLU).
- En annan faktor som är svår att mäta är mängden fluor i vattnet. Jag har själv upplevt att i områden där det finns gruvbrytning inträffar detta fenomen lite oftare och fluoridhalten har varit över 1,8 mg/liter.
- Pellets är ingen direkt grundorsak till detta. Dock om en häst har problem med bagarkaries så fungerar pelletsen som en katalysator och förvärrar situationen.
|
|
408 på en 4-årig travare som har kraftig demineralisering.
En mycket tråkig konsekvens av detta är att P4, M1 och M2 ofta blir så demineraliserade så bredden på tanden minskar med 10-30% och det gör att motsvarade tänder i överkäken blir långa och dominanta som ofta ger foderinpackningar i underkäken pga. formationer i överkäken såsom förstorade åsar eller vågbett.
Jag själv har varit i kontakt med SLU under 2009 och det tycker att det skulle vara intressant att göra en studie kring detta med bagarkaries men just nu är det inte planerat eller budgeterat.
Ektopisk tand
Ektopisk eruption betyder att en tand har växt och brutit fram på fel ställe. De kan förekomma som små knölar på hela huvudet men är vanligast på underkäken (se bild nedan). De ger normalt inga problem men om de blir för stora så finns risken att hästen kan slå av dem.
Referenser
Gordon J Baker och Jack Easley, Equine Dentistry
Tom Allen, Manual of Equine Dentistry
Patricia Pence, Equine Dentistry: A Practical Guide