|
Den övre käken på hästen är bredare än den undre käken.
Normalt så maler de sin mat i sidled och ska använda hela tandens yta, men
p.g.a. av dagens fina hö så tar de en kortare tuggrörelse. Tänderna i övre
käken nöts därför mer på insidan, och således nöts de i nedre käken mer på
utsidan. Där nötningen är mindre kan det därför bli vass emalj längs kanterna
vid övre käkens kindtänder mot kinden och på den undre käken mot tungan. Detta
kan lätt orsaka smärta, sårbildning och infektion. Hela hästens huvud är inte
färdigväxt förrän hästen är 8 år och det kan vara bra att tänka på när du
väljer bett till din häst.
När unghästen tappar sina mjölktänder kommer
det bara vara en tunn bit kvar av tanden och när den permanenta tanden
trycker på så kommer blodflödet att stängas av och tanden börja släppa
från tandköttet. Även pulpans rötter utsöndrar en syra för att tanden
lättare ska lossna från tandhålan. Denna tunna mjölktand som håller på
att släppa kallas inom hästtandvården för en mjöktandskappa och kan iblandorsaka
smärta då den blir fastkilad och sitter kvar för länge, och det kan även
ge foderinpackningar mellan den nya och gamla tanden. Detta kan ge en
oväntat infektion, febertopp och naturligtvis nedsatt prestationsförmåga.
En hästs tandkrona är mycket längre 6-8 cm, än
en människas. Den största delen av reservkronan är lagrad inne i tandfickan
och det är bara drygt 1 cm som syns. Bitytan på tanden är inte emaljerad
som våra tänder utan består av flera olika material med olika täthet (densitet).
Då dessa 3 material är olika hårt så kommer tuggytan inte bli helt perfekt
slipad utan de blir en vågig yta som maler och skär gräset i mindre och
mindre delar. Det är de två kärnsäckarna i molarerna i överkäken som är
orsaken till vågigheten. Kärnsäckarna är hårda då de består av emalj.
Mao så kommer det att bildas 2 st åsar per tand. Pulpans tidigare hålrum
kommer att fyllas och bli hårt med tertiärt tandben som är brungult i
färgen för att skydda tandens nerver och blodkärl.
|